1 Bakgrund och syfte

För Banken är främjandet av ett långsiktigt hållbart samhälle en viktig del i bankens värdegrund. Banken arbetar för att bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle genom att verksamheten bygger på de tre centrala dimensionerna inom hållbarhet ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Banken har som målsättning att begränsa sin egen miljö- och klimatpåverkan och i relationen med kunder är miljö- och klimataspekter viktiga delar som beaktas. I relationen med kunder och leverantörer som Banken har samarbeten med så är hållbarhetsperspektivet viktigt, vilket innebär att ledordet i alla samarbeten är ansvarsfulla affärer. Banken arbetar med hållbara och ansvarsfulla affärer genom exempelvis följande områden: sparande, kreditgivning, betalningar och inköp.

Syftet med ställningstagandet är att kommunicera hur Banken enligt disclosureförordningen väljer att beakta de huvudsakliga negativa konsekvenserna för hållbarhetsfaktorer vid tillhandahållandet av investerings- och försäkringsrådgivningen i rollen som finansiell rådgivare.

2 Avgränsning

Ställningstagandet att beakta de huvudsakliga negativa konsekvenserna för hållbarhetsfaktorer omfattar de finansiella produkter som Banken distribuerar vid tillhandahållandet av investerings- och försäkringsrådgivning. Finansiella instrument som inte definieras som finansiella produkter omfattas inte av detta ställningstagande, vilket innebär att investeringsrådgivning eller försäkringsrådgivning om exempelvis aktier eller obligationer inte omfattas av det här ställningstagandet.


3 Definitioner

Disclosureförordningen

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella sektorn.

Finansiell produkt

Omfattar en portfölj som förvaltas enligt direktiv 2014/65/EU, en alternativ investeringsfond (”AIF-fond”), en försäkringsbaserad investeringsprodukt (”IBIP”), en pensionsprodukt, en pensionsplan, ett fondföretag (”UCITS-fond”) eller en paneuropeisk privat pensionsprodukt (”PEPP-produkt”).

De huvudsakliga negativa konsekvenserna för hållbarhetsfaktorer

Avser den negativa påverkan en investering har på miljörelaterade, sociala eller personalrelaterade frågor, respekt för mänskliga rättigheter, samt bekämpning av korruption eller mutor.

Investeringsrådgivning

Avser en personlig rekommendation till en kund, på dennes begäran eller på Bankens initiativ, i fråga om en eller flera transaktioner avseende fonder, det vill säga AIFs och UCITS.

Försäkringsrådgivning

Avser tillhandhållandet av en personlig rekommendation till en kund, antingen på kundens begäran eller på initiativ av Banken. Rådgivningen avser försäkringsprodukter som IBIPs, pensionsprodukter, pensionsplaner eller PEPP-produkter.

4 Banken i rollen som finansiell rådgivare

Banken agerar som en finansiell rådgivare när banken tillhandahåller investerings- eller försäkringsrådgivning. Banken beaktar de huvudsakliga negativa konsekvenserna för hållbarhetsfaktorer i försäkrings- och investeringsrådgivningen för de finansiella produkter som distribueras. Det här avsnittet är avgränsat till fonder eftersom vi endast ger försäkringsrådgivning på underliggande tillgångar i form av fonder, och då investeringsrådgivning i det här dokumentet är begränsat till rådgivning avseende fonder.

För att säkerställa en tillräcklig hållbarhetsintegrering har de fonder som Banken lämnar rådgivning om genomgått en fondurvalsprocess som består av en hållbarhetsanalys. Genom denna urvalsprocess väljs de fonder bort som inte längre uppfyller de krav som ställs i fondanalysprocessen och därmed inte heller Bankens värdegrund.

Hållbarhetsanalysen utförs på grundval av den information som fondbolagen tillhandahåller samt information från de genomlysningar Swedbank AB utför på innehaven i fonderna. För att säkerställa att fondbolagen tar hänsyn till de huvudsakliga negativa konsekvenserna för hållbarhetsfaktorer tillämpas ett antal kriterier som ligger till grund för hållbarhetsanalysen. Kriterierna som tillämpas i hållbarhetsanalysen för att säkerställa att de huvudsakliga negativa konsekvenserna för hållbarhetsfaktorer beaktas är kraven om ett ansvarsfullt ägande och transparens, klimatstrategi, exkluderingar samt internationella standarder och konventioner. Dessa kriterier beskrivs i det följande.
 

4.1 Ansvarsfullt ägande och transparens

Ett av kriterierna i fondurvalsprocessen är att fondbolaget som förvaltar fonden måste ha signerat FN:s principer för ansvarsfulla investeringar (UNPRI). Fondbolaget ska kunna uppvisa en hållbarhetspolicy och kunna beskriva hur man efterlever UNPRI:s sex principer.

  • Integrera ESG-frågor i investeringsanalyser och i investeringsbeslutsprocesser.
  • Agera som aktiv ägare och integrera ESG-frågor i sitt aktiva ägarskap.
  • Agera aktivt för att inhämta information om ESG-frågor i företagen som fondbolaget investerar i.
  • Främja arbetet med att acceptera och implementera dessa principer inom den finansiella sektorn.
  • Samarbeta för att skapa en mer effektiv för implementering av dessa principer.
  • Årligen rapportera om aktiviteter och framsteg.

Tre av de sex principerna enligt FN:s principer för ansvarsfulla investeringar har identifierats som avgörande i fondurvalsprocessen och därav har det utvecklats en specifik analysmetod för dessa tre kriterier. Metoderna beskrivs i det följande:


4.1.1 Integrera ESG-frågor i investeringen och i processerna för investeringsbeslut

Det ska finnas en beskrivning av hur fondförvaltaren säkerställer tillgång till data och information, samt hur den här informationen bearbetas för att uppnå de uppställda kraven.

Fondbolaget ska kunna tillhandahålla en tydlig beskrivning eller dokumentation som beskriver hur ESG-analysen har utförts. Det ska tydligt framgå vem som är ansvarig för ESG-analysen.

4.1.2 Agera som en aktiv ägare och integrera ESG-frågor i sitt aktiva ägarskap

Ett aktivt ägarskap sker primärt genom det engagemang som sker innan och efter bolagsstämmor, genom löpande dialoger med styrelsen och ledningen, samt samarbeten med andra ägare. I ägarprocessen ska arbetet som sker genom påverkan eller dialog kunna visas särskilt för de företag som bolaget har identifierat har visat på brister avseende integreringen av miljömässiga, sociala eller styrningsrelaterade frågor.

För att kunna avgöra om fondförvaltaren agerar som en aktiv ägare utförs en övergripande bedömning av företagets påverkansarbete eller genomförande av dialoger. En sådan bedömning kan grundas på:

  • antalet bolagstämmor i relation till antalet innehav som företaget aktivt har röstat på,
  • vilka styrdokument som är upprättade för att rösta via biträden,
  • om dialog som sker med företagen är både reaktiva och proaktiva, samt
  • hur dessa dialoger följs upp.

4.1.3 Årlig rapportering av aktiviteter och framsteg

Fondbolaget använder rapporteringen för att öka medvetenheten bland en bredare grupp av intressenter. Fondbolaget ska ha ett transparent arbetssätt och lämna upplysningar om hur ESG-frågor integreras i investeringspolicyer och om de aktiviteter som vidtagits inom ramen för ett aktivt ägarskap under året (som t.ex. genom röstning eller andra engagemang).

4.2 Klimatstrategi

Ett annat kriterium i fondurvalsprocessen är att fondbolaget eller fonden ska ha en klimatstrategi med tydliga mål eller på annat sätt hantera klimatrelaterade risker och/eller bidra till en övergång till lågfossila lösningar. Det här kravet kan anses vara uppfyllt om fondbolaget har liknande strategier eller har undertecknat initiativ såsom CDP, Climate Action 100+ eller Montreal Carbon Pledge.

4.3 Exkludera

Fonden ska exkludera investeringar i bolag som tillverkar, moderniserar, säljer eller köper produkter som är specifikt framtagna för kontroversiella vapen.

4.4 Efterlevnad av internationella normer och konventioner

Banken anser att det är viktigt att fondbolagen efterlever och följer internationella normer och konventioner, som ett exempel är det av vikt att bolagen lever upp till:

  • FN:s principer för ansvarsfulla investeringar
  • Agenda 2030 med 17 globala mål för hållbar utveckling,
  • OECD:s riktlinjer för multinationella företag,
  • FN Global Compact och
  • ILO:s Deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet.